Kattis & Company testar miljöbilar
09-10-14 16:15
Miljöbilarna är populärare än någonsin bland kvinnor. Men hur kul är de att köra egentligen? Kattis & Company packade in sig i de senaste modellerna för ett provåk - läs hela testen här!
Maria testar:
1. För designälskaren - Mini Cooper D Clubman
En vid första intrycket väldigt snygg, charmig och genomtänkt bil som passar paret bättre än barnfamiljen. Har mer kraft i sig än vad man från börjar kan tro och besvikelserna är få. En bil som är kul att köra och lätt att förälska sig i!
Körglädje:
För att vara så pass liten har bilen bra krut i sig. Den accelererar snabbt och har bra styrning. Den hackar aldrig i dragläget, och rullar inte ens bakåt när jag startar i uppförsbacke.
De två takfönstrena bidrar till en viss cruisingkänsla, även om de små fönstrena i övrigt gör att man känner sig en aning instängd i bilen. Och trots att det är lätt att hitta parkeringsplatser till den lilla karossen, så gör bakluckans små fönster det svårt att hitta rätt in bland bilarna, något som dock avhjälps med backsignalen som informerar om hur nära man är andra objekt.
Vid rödljusen slår miljöklassen till då motorns stängs av automatiskt om kopplingen är uppe och ingen växel är i. Bilen tystnar och inga avgaser släpps ut, och för att få igång den är det bara att trampa ned kopplingen. Det tar inte längre tid än ett vanligt stopp, även om känslan av motorstopp kan störa innan man vant sig.
Komfort:
Att sitta i de bekväma och sportiga framsätena är att föredra, även om baksätet efter en provsittning är betydligt skönare och rymligare än vad man från början kan tro. Det är dock lite krångligt att ta sig in där bak, trots den tredje lilla extradörren som finns på ena sidan av bilen. Ska man åka långt platsar förmodligen baksätet bättre som ett extra bagageutrymme än som passagerarplats.
En positiv överraskning är att bilen är förvånansvärt tyst för att vara så liten och dieseldriven. Här kan man prata och lyssna på musik utan att behöva bli hes eller höja till max.
Men förvänta dig inte att du ska kunna trixa med kontrollpanelen medan du kör. Med bara symboler och väldigt sparsamt med text så är det inte helt uppenbart vilka av de kanske onödigt många knapparna och spakarna som är till vad. Ta lite tid att lära dig vad symbolerna verkligen betyder.
Design/kvalitetskänsla/karisma:
Inredningen i bilen kan förklaras som sportig retro, med den enorma hastighetsmätaren i mitten (som till en början ger problem då den sitter över kontrollpanelen och inte bakom ratten) och "racersäten" i svart och beige skinnimitation, med upphöjda kanter så att man verkligen sitter på plats.
Minin räknas som en kombi med två och en halv dörr, och dubbeldörrar till bagageutrymmet. Den halva dörren är den bakhängda lilla dörren på ena sidan som ger tillträde till baksätet. Funktionellt, även om det är lite krångligt att ta sig in ändå.
Finesser:
Det känns som om formgivarna har haft mer att säga till om än teknikerna. Det är sparsamt med finesser, även om bilen har både cruisecontrol (automatstyrd hastighetskontroll), bluetoothtelefon som går att styra från ratten (du kan prata rakt ut i bilen) och helt nedfällbara framsäten.
Missar:
Även om den tvådelade bakluckan är snygg så lämnar den mycket att önska när det kommer till sikt från backspegeln. Den svarta listen i mitten bryter sikten rakt av, och har man huvudstöden uppsatta i baksätet skyms även själva rutorna på båda sidorna. Man lämnas åt sitt öde med sidospeglarna när man ska byta fil, en klar miss.
En petitess men dock irriterande är att fönsterknapparna sitter vid kontrollpanelen och inte alls i dörrarna där man är van att ha dem. Kan orsaka mindre panik när man ska släppa ut en fluga eller betala parkeringsavgiften.
Snabbfakta:
Pris: Från 199 900 kr
Bredd/höjd/längd: 191/143/395 cm
Bagageutrymme: 260 liter
Hästkrafter: 110 hk vid 4 000 varv/min
Prestanda (0-100 km): Ca 10 sek
Tankas med: Diesel
Tankvolym: Ca 40 liter
Förbrukning: 0,4 liter/mil
Koldioxidutsläpp: 109 g/km
Säkerhet (Euro NCAP): Ej testad i Euro NCAP, men förlagan Mini fick fem stjärnor i testet
Emeli testar:
2. För den sportiga miljövännen - Honda Insight
En spejsad japan med genomtänkta miljöaspekter. Snygg förpackning, men inte mycket till körglädje.
Körglädje:
Fokus ligger mer på utseende och natur är på körglädje när det gäller den här Hondan – du tar dig från A till B och skonar miljön lite mer, och det är bra. Men även om det är rätt hyfsat drag i motorn så passar inte den här bilen för toppkörning, snarare för söndagsåkning. Dessutom gnäller motorn rätt rejält vid kraftig acceleration och bilen känns nästan lite vinglig. Dock är den helt okej att parkera och backa med, men det är synd att inte parkeringssensorer ingår i grundutbudet.
Komfort:
Man sitter riktigt bekvämt där fram, men baksätet är mindre bra. Det sluttande taket är rätt lågt och man sitter så långt ner att man knappt ser ut genom fönstrena. Sätena är dessutom ganska stela.
Bilen startar tyst, men vid körning känns den rätt plåtig och inte så mjuk. Jag kände till exempel av slagen från vindrutetorkarna nere vid pedalerna när bilen stod still. Kontrollpanelen var lättfattlig och de flesta funktioner fanns smidigt och säkert på ratten. Dock var ljudet i stereon ganska burkigt.
Bra med cruisecontrol, sätesvärmare, justerbara bälten och lättpackat bagageutrymme.
Design/kvalitetskänsla/karisma:
Bilen ger en rätt sportig och spejsad känsla designmässigt, lite som ett rymdskepp ur Stjärnornas krig, särskilt den sluttande bakdelen. Fronten däremot ser ut som en typisk modern bil. Det här är en fräck miljöbil!
Finesser:
Assistanssystemet Eco Assist hjälpte smidigt till att hålla körningen så miljövänlig som möjligt genom att visa när bilen gick på el eller bensin. Hybridtekniken Integrated Motor Assist stänger bland annat av bilen automatiskt när du stannar vid till exempel rödljus, men den går snabbt igång igen bara genom att trycka på gasen. Dessutom, vindrutetorkarna går igång automatiskt så fort det började regna, mycket fiffigt!
Missar:
Den delade bakrutan är säkert tänkt som en snygg detalj, men delningen skymmer faktiskt sikten vilket är hemskt störande.
Snabbfakta:
Pris: 247 900 kr (Elegance)
Bredd/höjd/längd: 169,5/142,5/439,5 cm
Bagageutrymme: 408 liter
Hästkrafter: 88 hk vid 5800 varv/min (bensinmotor) och 14 hk vid 10 varv/min (elmotor)
Prestanda (0-100 km): 12,5 sek
Tankas med: Diesel eller bensin
Tankvolym: 40 liter
Förbrukning: 0,46 liter/mil
Koldioxidutsläpp: 105 g/km
Säkerhet (Euro NCAP): Ej testad i Euro NCAP, men förlagan Civic Hybrid fick fyra stjärnor i testet
Emeli testar:
3. För den stora barnfamiljen - Dodge Journey FlexFuel E85
En rejäl, lite vräkig bil som rimmar väl med den amerikanska mentaliteten – bigger is better. Inte mycket till körglädje, men det finns gott om plats för breda rumpor! Passar perfekt för barnfamiljen, och än bättre för storvuxna karlar.
Körglädje:
Stora bilar är ofta kul att köra, men för att vara så pass rejäl var det rätt mesigt drag i den här kombin. Inga våghalsiga omkörningar här inte! Dock sitter man högt och har god överblick vilket gör bilen rätt lätt att parkera och backa med, något som underlättas ytterligare av att svängradien inte är enorm. Bilen är automatväxlad och rullar inte bakåt när du startar i backe.
Komfort:
Rejäl och rymlig, sjusitsig bil med gott om benutrymme, förutom i de två nedfällbara bakersta sätena vilka egentligen passar bäst för barn. Men om dessa används har man knappt något bagageutrymme kvar, något som barnfamiljen verkligen behöver. Lite av ett moment 22 alltså. Dock kan man packa på taket också då bilen har takrails och det finns även lite utrymme under passagerarsätena. I slutändan kanske denna Doge passar bättre för fem storvuxna karlar är en stor barnfamilj.
Bra med elstyrt förarsätet och praktiskt och säkert med volymknapp samt byte av radio/cd på ratten. Ljudet på stereoanläggningen kunde väl vara bättre.
Skönt, dämpat ljud i kupén – inget buller trots storleken på bilen.
Design/kvalitetskänsla/karisma:
Den maffiga, amerikanska fronten kändes rätt cool. Allt som allt, lite för mycket skåpbilskänsla för min smak, men det var kanske mest den vita färgen och de släta sidorna som gjorde det.
Finesser:
Litet käckt kylskåp ovanför handsfacket, som dock inte är överdrivet kallt. Proppa inte in för mycket bara, luckan kan fastna! Det finns en videoskärm vid kontrollpanelen där man kan se vad som händer bakom bilen – skönt när man ska backa denna lilla buss. Skärmen kan även tjäna som tv om passagerarna vill se på film! Schysst med justerbart svankstöd i förarsätet och att man kan kontrollera luftkonditioneringen därbak från baksätet.
Missar:
Dogen saknar en sensor som känner av avstånd när man backar, något som behövs på en så här stor bil. Stereon har ett fiffigt usb-uttag, men detta ville inte acceptera något annat än iPod. Det borde finnas mugghållare därbak, något som du bara får om du fäller ner mittensätet.
Snabbfakta:
Pris: 259 900 kr (SXT)
Bredd/höjd/längd: 2127/1745/4888 mm
Bagageutrymme: 758 liter (till 2:a sätesraden)
Hästkrafter: 185 hk vid 5500 varv/min
Prestanda (0-100 km): 10,8 sek
Tankas med: Diesel eller bensin
Tankvolym: 77,6 liter
Förbrukning: ca 1 liter/mil
Koldioxidutsläpp: 246 g/km
Säkerhet (Euro NCAP): Ej testad i Euro NCAP
Kim testar:
4. En bil för city-tjejen - Mazda2 1.6 DE Advance
En liten, färgglad bil med rätt bra tryck i för sin storlek, även om det brummade rätt högt i kupén vid hög hastighet.
Körglädje:
Så mycket glädje vet jag inte om bilen gav, men den tog oss smidigt ut ur Stockholms innerstad. Svarade snabbt på gasen och så pass liten att man kunde klämma sig in i den allra trängsta köbildning. Lätt att backa och parkera med – en smidig citybil.
Komfort:
Tog bilen på en sväng till Kisa vilket innebar mycket motorväg i över tre timmar. Jag och min kollega satt bekvämt, men det lät mycket från motorn. Så pass mycket, vid högre hastighet, att vi fick vrida på radion ett extra varv för att höra musiken. Trots den lätt fragila känsla som bilen gav samt bullret från motorn och saknad av dryckeshållare är det ändå en bil som jag skulle kunna tänka mig att köpa. För körning i stadsmiljö.
Design/kvalitetskänsla/karisma:
Snygg ärtgrön liten bil som fick mer uppmärksamhet än den förtjänade. Inga direkt finesser, den kändes rätt tråkig faktiskt.
Finesser:
Bra bil om man vill synas OCH höras.
Missar:
Saknade dryckeshållare och hade dåligt ljud i stereon.
Snabbfakta:
Pris: 159 000 kr
Bredd/höjd/längd: 169,5/147,5/388,5 cm
Bagageutrymme: 250 liter
Hästkrafter: 90 hk vid 4000 varv/min
Prestanda (0-100 km): 11,4 sek
Tankas med: Diesel
Tankvolym: 42,8 liter
Förbrukning: 0,42 liter/mil
Koldioxidutsläpp: 112 g/km
Säkerhet (Euro NCAP): 5 stjärnor